130127
Hittills har det gått bra med uppdateringarna. WIFI finns i
rummen vi bor i eller som sämst i
receptionen. Nu då äntligen en del också fått en kommenteringskurs
så börjar det arta sig.
Jag har visst glömt att säga hur många vi är på resan. I bussen är
vi 28 resenärer, 2 svenska ledare (varav en "tränar" resan), 1
costaricansk guide som är med på hela resan och en chaufför (som
kör väldigt bra).
Flera par finns varför alla som vill kan sitta ensam på två säten.
Bussen är som jag nämnt tidigare sprillans ny, håller högsta svenska
långfärdsstandard och registrerad i Costa Rica. När vi skall in i
Mexico får vi byta buss. För alla mina kompisar på Kalimera skulle
jag vilja beskriva resan som en grekisk bussluff med förbeställt
boende och så hoppar man på dom aktiviteter man känner för.
Tillbaka till nuet.
I Costa Rica märkte man på 60-talet att skogskövlingen i landet var
ohållbar. Även här var man tidigt på allerten. Numera finns 35
nationalparker på 11% av ytan i landet. Tortuguero är en och området
runt La Fortuna en annan.
Imorse gällde samling 0730 för Hanging bridges. Vår guide Giovanni
Bogarini berättade lite om tillkomsten. Man började med det här projektet
vid sekelskiftet. Projektet tog fyra år och kostade 2 miljoner $. Man bar
ut utrustning och delar och monterade på plats. Helikopter användes inte.
Den längsta bron är nästan 100 m lång, 50 m hög och en meter bred. Man
kan inte vara för många på en bro samtidigt. Säkerhetsmarginalen är
säkerligen betydande men broarna svajar ordentligt när det är 10-15
personer samtidigt där. Leden är ca 3 km lång.
Vi hann inte många meter in på leden innan Giovanni började locka på
en fågel. Han lockade och så småningom kom svaren närmare i den yppiga
grönskan. Han hade med sig en kikare på stativ och fågeln var snart
synlig i kikaren. Hur han bar sig åt för att få syn på den i all grönska
vet jag inte. Genom kikaren tog han en hel del fantastiska bilder på
fåglar och ormar med min lilla kamera.
Broarna har namn efter det man hittat vid brofästena under konstruktionen.
På väg tillbaka till hotellet fick vi en nästan molnfri vy av Arenal vulkanen.
Bilderna får tala för sig själva men dagen har lätt varit resans höjdpunkt
så här långt och då har dom andra dagarna på inget sätt varit dåliga. Den
här har bara varit bättre.
Vår grupp blev så peppade av Giovanni att han dels fick rikligt med dricks
och då såg han faktiskt förvånad ut. Dels bokade vi upp oss för en morgontur
med honom imorgon bitti 0530 då han först bjuder på kaffe i sitt trähus och
sedan tar oss ut på en 2 km marktrail. Han vet säkert var man skall hitta djuren
annars lockar han till sig dom.
La Fortuna Hanging bridges
Vi sitter på strandkanten dricker paraplydrinkar och läser din blogg och ser på dina foton. Imorgon bär det sv till Sverige och kylan
SvaraRaderaDom där broarna skulle Arne gilla. Men jag är höjdräddd.
SvaraRaderaDäremot gillar jag fåglarna. Fantastiskt att G kunde locka fram fåglar.
Kan han locka fram andra djur?
Birgitta.
Han kan härma många djur. T. ex. vrålapor.
RaderaBroarna är så häftiga och jag håller med dig att det är jätteintressant att vandra några timmar i djungeln! Vi hade turen ifjol att se en vacker orm alldeles vid foten vid en av broarna. Gul, mönstrad, dödligt giftig... men vacker! Där låg den som en liten kurra på stammen :-) Hälsningar, Lotta
SvaraRaderaÄven vi såg en liknande orm. Korallorm. Giftig. Den borrade sig ner i marken med svansen innan G fick tag i den. Den låg vid leden intill en av broarna.
SvaraRadera